Det periodiska systemet är tabell som innehåller grundämnen
som skapades av ryssen Mandelejev
under 1800-talet. Dem lodräta raderna i tabellen heter “Grupper” och dem vågräta heter ”Perioder”. I en del
grupper har grundämnena mycket lika egenskaper och visar en tydlig trend för
egenskaperna inom gruppen. Vissa andra grupper i det periodiska systemet påvisar färre
likheter eller kolumnvisa trender. En period motsvarar en rad i det
periodiska systemets tabell. Även om grupper är det vanligaste sättet att räkna
som grundämnen, finns det vissa områden där de att trenderna och likheterna är
viktigare än de kolumnvisa grupptrenderna. Alla ämnen i tabellen
har regelbundna egenskaper. Men grundämnen en grupp har liknande egenskaper och
det beror på att de har samma antal elektroner i ytterskalet. Hittills så har
man bara funnit 91 grundämnen där vissa hittades i naturen och andra tillkom i
laboratorium. Enligt det periodiska systemet så är även atommassa för varje
atomslag mätt i enheten ”U”(atommassenheten).
Det finns 18 grupper. I tabellen så finns det blåa och orangea rutor, dem visa
vilka rutor som har metaller och icke-metaller. När man tidigare försökte med
att föra grupper, perioder och tabeller så hade man inte samma uppfattning om
atomernas uppbyggnad så efter åren så fick mycket ändras.
På 1820-talet
hittade den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner flera grupper av tre
likartade ämnen där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och
hade en atomvikt som låg mitt emellan de övrigas. Han kallade dessa för ”Triader”. En nackdel med periodiska
systemet är att det inte skiljer mellan isotoper av samma
antal protoner men olika antal neutroner, eftersom dessa i regel inte skiljer
sig åt kemiskt. Ett
alternativt sätt att tabellera grundämnen, som skiljer på olika isotoper, är en
grafisk representation(En grafiskt
representation är ett koordinatsystem). En grafisk representation ger bättre förståelse för
olika isotopers karaktär än det periodiska systemet, men ger å andra sidan inte
samma överblick av de kemiska egenskaperna.
