Bakterier och Arkeéer

Bakterier och Arkéer

Minns du?

1. Bakterier har funnits på jorden lika länge som jorden, det var de första livet här på jorden och man har hittat bakterier i berg som är över 3 miljarder år gamla. 

2. På tolv timmar kan det bli 68 miljarder nya bakterier och på en timme så har dem delat sig  två till tre gånger.

3. Arkéer är dem enda bakterie liknande varelserna som måste leva i heta källor och i artist is.

4. Cyanobakterierna var de första organismerna som kunde fånga in solljusets energi med hjälp av klorofyll och förut så kallades de tidigare för blågröna bakterier, blågröna alger eller blågrönalger.

5. Vi människor har ca 3kg bakterier.

6. I tjocktarmen trivs kolibakterier och många andra.

7. Fransmannen  Louis Pasteur kom på att man måste vaccinera sig mor farliga och dödliga bakterier.

8. Medicinen som används mot bakterier  "antibiotika".

Förstår du?

1. Bakterier är både bra och dåliga för att vissa bakterier gör oss människor sjuka och så finns det dem bakterier som vi verkligen behöver för att leva.

2. Det som är speciellt med bakterier är att dem har ingen cellkärna.

3. 

4. Bakterier håller oss människor och växter iliv för att dem dödar farliga bakterier, snälla bakterier kan hjälpa oss att hålla oss friska t.ex. kan man dricka proviva. Dem bryter ner döda växter och djur i naturen.

5. 

Ordning i mylret

Ordning i mylret

Minns du?        

1. Levande varelser ska kunna klara av vissa motstånd, dem ska kunna klara av att leva tillsammans, dem ska kunna skaffa mat till sig själva och sina ungar, dem kan växa och föröka sig.

2. Organism menas med levande varelser. Levande varelser kan kallas för organism.

3. a) Ett toffeldjur har bara en cell.

    b) En människa har ca 100 000 miljarder celler.

4. Alla celler har cellplasma, cellmembran och arvsanlag.

5. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att växtcellen har klorofyllkorn, cellvägg och cellsaftrum.

6. Skillnaden mellan en bakteriecell och alla andra celler är att bakteriecellen har ingen cellkärna.

7. Carl von Linné valde blommorna i grupper på om blomman var en hona eller en hane och han tittade på pistiller och ståndare.

8. a) En flora är en bok om olika växter och hur man skiljer dem åt.

    b) en fauna är en liknande bok om djur.

9. Tigris är släckt namnet för att den börjar med ett litet "t". 

10. En liger är en blandras mellan en tiger och lejon och en blandning mellan 2 arter kallas hybrid.

Förstår du?

2. För att om alla länder har samma namn på växterna så förstår man varan.

3. Två indevider är samma art när dem kan få ungar tillsammans och ungarna kan få ungar.

4. Åsna och häst är olika arter för att deras ungar kan inte få ungar.

5. Vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden för att organismerna och tekniken ändras och uppgraderas så att man hittar nya saker som då kan ändra kanske en hel faktabok.

6. Carl von Linné trodde att gud hade skapat arterna och Darwin att allt började med enkla organismer som sen har utvecklas vidare.

7. Släktträdet visar hur mycket vi organismer har förändras efter alla dessa år. först kom urcellerna och en del blev bakterier och arkéer, Från arkéerna så kom djur, svampar och växter.

Skägglav, Lingonris, Kvastmossa

Skägglav

Skägglav är både sällsynta och vanliga hänglavar i Sverige. Skägglaven är den vanligaste arten av skägglav och långskägg är idag den mest hotade arten. Skägglavar kan användas som indikatorarter för att dem är känsliga på luftföroreningar. Skägglav kan ätas efter urlakning för att dem innehåller mycket kolhydrater.

Källa: Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

                                                          Lingonris

Lingonens risblad är gröna året runt (vintergrön).

Lingonens bär är mogna i augusti-september och kan ätas. Man odlar inte lingon så himla ofta istället 

så plockas lingonen i det vilda. Lingonen växer

naturligt upp i norra delar av halvklotets skogsbälte i Europa, Asien och Nordamerika.

Källor: http://mittkok.expressen.se/artikel/lingon-12-fakta-du-inte-visste/

http://www.barkraft-sik.se/sv/bar/Sidor/Lingon.aspx

 Svenska Akademiens ordlista → kröson

Kvastmossa

Kvastmossa är vanlig i Sverige och kvastmossa är den vanligaste bland släktet Kvastmossor och skogsmarks växter som hedmark. Kvastmossans blad kan bil till 6-7 mm långa och är som en båge , ofta ensligt, säreget för kvastmossornas kvastlikhet.

Källor: ^ NE, Miljödatabasen

Svampar

Svampar


Minns du?

1. Svampar kan vara bra läkemedel för människor.

2. Svamparna kan också få oss människor att må illa å kräkas, dem kan komma in i blodet och påverka hjärnan och nervsystemet och dem kan förstöra levern och njuren.

3. a) Vi plockar själva fruktkroppen(foten) och inte själva svampen nere i marken.
    b) På undersida av hatten innehåller lite gift.

4. En stor svamp tappar sina porer och porerna  ramlar ner på marken, sen under marken, den skapar något som kallas för svampträd under marken, sen så blir svampträdet bara större och större och sen så växer det upp en ny fruktkropp.

5. Jästen gör så att degen jäser och blir större.

6. Äter man en giftig svamp som t.ex. flugsvamp så dör man fotas.

7. Kantareller och och champinjoner är två exempel på matsvamp.

8. Flugsvamp och spinelskivningar är två exempel på giftiga svampar.

9. Om en snigel har ätit på en svamp så kan vi människor inte äta den sen efter för att snigelns slem som den lämnar efter sig har täckt över hela svampen.

10. Om man hittar ett vitt ludd nere på marken så kan det vara mögel(svamp) som man hällts ska låta vara.

11. Det första sättet som svampen kan skaffa sig näring på är att den kan bryta ner dött material, den andra saken som svampen kan skaffa näring av är sammarbeta med växter eller leva med andra.

12. För att skorplav

Förstår du?

1. Svampar hör inte till växtriket för att