Periodiska systemet

Det periodiska systemet är tabell som innehåller grundämnen som skapades av ryssen Mandelejev under 1800-talet. Dem lodräta raderna i tabellen heter “Grupper” och dem vågräta heter ”Perioder”. I en del grupper har grundämnena mycket lika egenskaper och visar en tydlig trend för egenskaperna inom gruppen. Vissa andra grupper i det periodiska systemet påvisar färre likheter eller kolumnvisa trender. En period motsvarar en rad i det periodiska systemets tabell. Även om grupper är det vanligaste sättet att räkna som grundämnen, finns det vissa områden där de att trenderna och likheterna är viktigare än de kolumnvisa grupptrenderna. Alla ämnen i tabellen har regelbundna egenskaper. Men grundämnen en grupp har liknande egenskaper och det beror på att de har samma antal elektroner i ytterskalet. Hittills så har man bara funnit 91 grundämnen där vissa hittades i naturen och andra tillkom i laboratorium. Enligt det periodiska systemet så är även atommassa för varje atomslag mätt i enheten ”U”(atommassenheten). Det finns 18 grupper. I tabellen så finns det blåa och orangea rutor, dem visa vilka rutor som har metaller och icke-metaller. När man tidigare försökte med att föra grupper, perioder och tabeller så hade man inte samma uppfattning om atomernas uppbyggnad så efter åren så fick mycket ändras.

På 1820-talet hittade den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner flera grupper av tre likartade ämnen där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och hade en atomvikt som låg mitt emellan de övrigas. Han kallade dessa för ”Triader”. En nackdel med periodiska systemet är att det inte skiljer mellan isotoper av samma antal protoner men olika antal neutroner, eftersom dessa i regel inte skiljer sig åt kemiskt. Ett alternativt sätt att tabellera grundämnen, som skiljer på olika isotoper, är en grafisk representation(En grafiskt representation är ett koordinatsystem). En grafisk representation ger bättre förståelse för olika isotopers karaktär än det periodiska systemet, men ger å andra sidan inte samma överblick av de kemiska egenskaperna.